sociala Förbindelser i medeltiden Sverige under 1300-talet

Post it here!

Moderator: Johan Sjöberg

sociala Förbindelser i medeltiden Sverige under 1300-talet

Postby Galilov » 19 Sep 2012, 22:54

Hej!
Jag läste Landslag ( Konungabalken. Därför att endast den balken var översättat i rysska) och några landskapslagar (Upplandslag, Västgötalag - några balker) men jag förstod inte: vilken var hierarki in i krigssamhällsklassen ? Existerade system av vassalitet mellan frälsismän(män lika som riddare) och riddare, som i Frankrike, Tyskland, osv? Fanns det regeln att "vassalen av min vassall är inte min vassal"?
Hur byggdes sociala förbindelser i medeltiden Sverige under 1300-talet? Byggdes dem bara av ekonomiska kriterier?
I landskapslagar läste jag om hövdingar, starka bönder, bönder, husmän. Hur var hierarki mellan dem? Hur man tillstyrkte den här hierarkin? Vilken roll spellade den i fördelning av de stridande parterna i konflikter? Vilken plats i det här systemet fick tyskmän som var i Sverige under den tiden?
Vad får man läsa för att förklara denna nyanser?
Galilov
 
Posts: 22
Joined: 13 May 2011, 15:20

Re: sociala Förbindelser i medeltiden Sverige under 1300-tal

Postby Johan Käll » 28 Oct 2012, 15:40

Det är inte helt lätt.

Något hårt reglerat system fanns inte och läns och landindelning följde många olika rutiner, dt är faktiskt en jäkla röra att hålla reda på.

Rent teknisk kan man nog säga att 'ingen var finare än en annan', men så var det såklart inte i verkligheten.

Adeln var fri och självägande och kungen var endast en vald ledare med vissa befogenheter. Vassaller fanns såklart, mycket baserat på landegendomar. En landägare kan hyra ut land, varpå krigstjänst kan ingå som en del av 'avraden' (hyran)

Krigsorganisationen bestod ju av en uppbådad armé där varje bonde (dvs en i hushålet) ska ställa upp med föreskrivna vapen under en viss tid om så begärs för försvar av den egna landsänden. Om man kunde ställa upp en fullt rustad ryttare var man befriad från skatt (frälst från skatt, Adel kallas frälse). Frälset bestod av Sven av vapen (kallas även väpnare eller knape, som är ett tyskt ord). En frälseman kunde också bli slagen till riddare, detta är rent socialt en stausuppdatering, man får liksom vara med i en klubb, men rent orgnisatoriskt har det ingen betydelse. Bo Johnsson var tex sveriges rikaste man genom tiderna samt drots och var bara väpnare. För att bli frälse bejhövde man bara komma till den årliga rustmöstringen i sin landsände och visa upp att man hade en stridshäst äav en viss värdesumma, samt fullgod rustning. sedan var man en av killarna.

Krigs organisatoriskt så var landshövdingen ( Sverige var ju en federation av länder Västergötland, Östergötland, Svealand, Småländerna, Gotlnad, Finland osv....) chef över uppbådet i sina länder. Enskilda frälse satte upp sina egna styrkor och hur dessa befälfördes är svårt att veta. I Erkiskrönikan får vi veta att infanteriet ställs up i "rotar" och kavalleriet i "fanor". Riksmarsken (tidigare jarlen) är högste militära chef och organiserar hären, alternativt den som håller i peningpungen och tilldelar befäl över härens olika delar som denna anser är passande. det verkar dock som om man i det mesta följer den vanliga europeiska taktiken med att dela in den i tre battaljoner.

Då sverige för det mesta har ganska små härar med kontinentala mått mätt ( det finns inte så många att ta av och den logistiska verklighten tillåter inte stora härar) kan mycket hållas ganska informellt.

Sverige har ju ingen stående armé innan 1500 talet och eftersom en här avrustas efter varje insats finn ingen 'militär ordning' utöver de som skall ordna med uppbådet.
User avatar
Johan Käll
Medlem
 
Posts: 1455
Joined: 28 Feb 2008, 00:20
Location: Uppsala, Sweden


Return to What ever

Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 1 guest

cron